Vad kan man förvänta sig av en gymnasieklassresa.
Minnet ligger fortfarande kvar och skvalpar i bakhuvudet och varje gång jag tittar in i en kyl, larmar den lilla reptilhjärnan mig att jag ska vara på min vakt.
Vi hade precis gått ut gymnasiet och klassen bestämde sig för att åka på en fylleresa slasch knulltrip till det lilla idylliska supresemålet Ayia Napa. Kvällar kryddade av tabu var något som vi fick avnjuta hela veckan men den mest osmakliga incidenten skedde sista natten innan hemfärd. Jag och mina fem överförfriskade rumskompisar hade precis kommit fram till vår rumsdörr efter en rejäl helkväll då vi märkte att någon av oss, i allt virrvar, hade tappat bort nyckleln. Efter en lång catfight bestämmde vi oss att i stället ta itu med problemet. Den minste i gänget pressade sig in genom toalettfönstret som stod lite på glänt och föll handlöst ner på andra sidan och stukade fossingen när den landade i den blöta toaletten. Jag kände mitt ansvar och hoppade strax efter för att hjälpa min invalide kamrat. Efter att ha öppnat dörren (som inte hade varit låst) för att släppa in resterande vänner, sökte vi egenom lägenheten efter något att lägga på den skadade ankeln. Jag öppnade kylen som var helt tom men hittade tillslut en försluten vit påse med något i som jag trodde kunde vara kurerande. Jag klämde på påsen och förstod att det förmodligen var någon frukt vi hade glömt kvar. Efter att påsen hade vilat några enstaka minuter på patienten, utbrast en av damerna att det luktade lite underligt. "Frukten måste vara helrutten". Jag öppnade den lilla påsen och stoppade nosen däri för att lukta och se vad som orsakade denna odör. Döm om min förvåning när jag finner en färsk, bitig människobajskorv som innehåll. Det blir alldeles tyst i rummet. Sedan hörs ett gällt skrik från den stackars halvt avsvimmade flickan med vrickad vrist. Det ekar mellan de vita väggarna. Hysterin smittar av sig och det uppstår kalabalik hos de förskräckta damerna. En skitkorv. Alldeles färsk. Inte alls kall utan lite halvljummen. Jag springer genast ut genom dörren med påsen mellan två fingrar och dumpar av den i en korridor längre bort på hotellet. När hysterin har lagt sig somnar härskapet av all uppståndelse. Dagen efter är det det stora samtalsämnet i det lilla rummet som osar bakfylla. Vi bestämmer oss för att gå till stranden och bearbeta våra traumatiska upplevelser. När vi öppnar ytterdörren hänger en liten vit påse prydligt på vårat dörrhandtag. Och påsens innehåll säger tjenahejsan ytterligare en gång. Med kompletterande information om vår efterhängsne vän fick vi senare veta att dess producent var en liten japan, som bodde några dörrar ifrån vårt krypin.
Men som sagt om man åker på en resa av detta slag får man nog förvänta sig det mesta. Även sånt som är skitskumt.
Ingrid Bergman
Minnet ligger fortfarande kvar och skvalpar i bakhuvudet och varje gång jag tittar in i en kyl, larmar den lilla reptilhjärnan mig att jag ska vara på min vakt.
Vi hade precis gått ut gymnasiet och klassen bestämde sig för att åka på en fylleresa slasch knulltrip till det lilla idylliska supresemålet Ayia Napa. Kvällar kryddade av tabu var något som vi fick avnjuta hela veckan men den mest osmakliga incidenten skedde sista natten innan hemfärd. Jag och mina fem överförfriskade rumskompisar hade precis kommit fram till vår rumsdörr efter en rejäl helkväll då vi märkte att någon av oss, i allt virrvar, hade tappat bort nyckleln. Efter en lång catfight bestämmde vi oss att i stället ta itu med problemet. Den minste i gänget pressade sig in genom toalettfönstret som stod lite på glänt och föll handlöst ner på andra sidan och stukade fossingen när den landade i den blöta toaletten. Jag kände mitt ansvar och hoppade strax efter för att hjälpa min invalide kamrat. Efter att ha öppnat dörren (som inte hade varit låst) för att släppa in resterande vänner, sökte vi egenom lägenheten efter något att lägga på den skadade ankeln. Jag öppnade kylen som var helt tom men hittade tillslut en försluten vit påse med något i som jag trodde kunde vara kurerande. Jag klämde på påsen och förstod att det förmodligen var någon frukt vi hade glömt kvar. Efter att påsen hade vilat några enstaka minuter på patienten, utbrast en av damerna att det luktade lite underligt. "Frukten måste vara helrutten". Jag öppnade den lilla påsen och stoppade nosen däri för att lukta och se vad som orsakade denna odör. Döm om min förvåning när jag finner en färsk, bitig människobajskorv som innehåll. Det blir alldeles tyst i rummet. Sedan hörs ett gällt skrik från den stackars halvt avsvimmade flickan med vrickad vrist. Det ekar mellan de vita väggarna. Hysterin smittar av sig och det uppstår kalabalik hos de förskräckta damerna. En skitkorv. Alldeles färsk. Inte alls kall utan lite halvljummen. Jag springer genast ut genom dörren med påsen mellan två fingrar och dumpar av den i en korridor längre bort på hotellet. När hysterin har lagt sig somnar härskapet av all uppståndelse. Dagen efter är det det stora samtalsämnet i det lilla rummet som osar bakfylla. Vi bestämmer oss för att gå till stranden och bearbeta våra traumatiska upplevelser. När vi öppnar ytterdörren hänger en liten vit påse prydligt på vårat dörrhandtag. Och påsens innehåll säger tjenahejsan ytterligare en gång. Med kompletterande information om vår efterhängsne vän fick vi senare veta att dess producent var en liten japan, som bodde några dörrar ifrån vårt krypin.
Men som sagt om man åker på en resa av detta slag får man nog förvänta sig det mesta. Även sånt som är skitskumt.
Ingrid Bergman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar